1. HEM
  2.  » ARV OCH ARVSKIFTE

Arv och arvskifte

När en person avlider ska personens kvarlåtenskap, de tillgångar som fanns vid dödsfallet, fördelas mellan de legala arvingarna och, om testamente finns, testamentstagarna. Reglerna för vem som har rätt att ärva kan snabbt bli krångliga om den avlidne till exempel inte hade egna barn eller om den avlidne hade upprättat ett testamente.  Det kan därför vara klokt att anlita en advokat eller jurist som är specialiserad på arvsrätt för att det inte ska bli fel.  I situationer rörande efterarv, där någon ska ärva den avlidne först efter att en annan arvinge har avlidit, är det särskilt viktigt att allt blir rätt redan från början.

Lagerlöfs advokatbyrå har ett team som är experter på arv och som biträder klienter i alla sorters arvsrättsliga frågor. Våra advokater och jurister förordnas av tingsrätten som boutredningsman och skiftesman och tar uppdrag som ombud i arvstvister. De upprättar även familjerättsliga handlingar såsom bouppteckning, gåvobrev och testamente, vilket medför att de är erfarna i alla arvsrättsliga aspekter.

Vem har rätt till arv?

Rätten till arv är uppdelad i tre arvsklasser som i tur och ordning ärver den avlidne. I första hand ärver den avlidnes egna barn, bröstarvingarna. Om den avlidne var gift kommer den efterlevande maken eller makan att ärva före gemensamma barn. Barn till den avlidne som inte är gemensamma, särkullbarn, har rätt att ärva direkt. Om en bröstarvinge inte längre är vid livet träder dennes barn in i dennes ställe.

Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet till den andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar och deras barn, den avlidnes syskon. Finns det ingen kvar i den andra arvsklassen går arvet till den tredje arvsklassen som utgörs av den avlidnes farmor, farfar, mormor och morfar och deras barn. Efterlevande make eller maka till den avlidne ärver även här före de legala arvingarna.

En efterlevande sambo har inte samma skydd i lag som en efterlevande make eller maka har. Om den avlidne har barn ärver barnen sin förälder direkt, även om det rör sig om gemensamma barn. Det kan därför vara klokt att överväga att upprätta ett inbördes testamente för att på det viset ge den efterlevande sambon ett skydd.

Bodelning på grund av dödsfall

Om den avlidne var gift och lämnar efter sig bröstarvingar som inte är makarnas gemensamma ska en bodelning göras, precis som vid en skilsmässa. Det som ska fördelas till arvingarna är den avlidnes andel av makarnas giftorättsgods.

Den efterlevande maken eller makans egen andel i bodelningen ska inte förväxlas med den efterlevande maken eller makans rätt till arv av den avlidnes andel. På vår sida om bodelningar går vi in närmare på hur en bodelning går till.

Hur mycket har man rätt att ärva?

Arvslott och laglott

Om det finns ett testamente går detta före reglerna om arvsrätt med ett undantag. Bröstarvingar har alltid rätt att ärva, oavsett vad som står i testamentet.

Om det inte finns något testamente är utgångspunkten att bröstarvingar ärver till lika delar. Finns det till exempel två bröstarvingar så ärver de alltså hälften vardera. Denna beräkning kallas för arvslott.

Om testamente finns har bröstarvingen en absolut rätt till hälften av arvslotten. Rätten till halva arvslotten kallas för laglott och laglotten har ett starkt skydd i lag. Laglotten kan inte kränkas genom testamente eller genom gåvor från arvlåtaren kort innan dennes död.

Om vi återgår till exemplet ovan med två bröstarvingar och även lägger till att den avlidne hade upprättat ett testamente där hela arvet går till någon utomstående har bröstarvingarna rätt till hälften av arvslotten. Istället för hälften vardera ärver de en fjärdedel.  

Förskott på arv

Gåvor som en förälder ger till sina bröstarvingar utgör som huvudregel förskott på arv. När föräldern har avlidit och det är dags att fördela arvet kommer värdet av gåvan vid gåvotillfället dras av från bröstarvingens arv. Om föräldern inte vill att någon avräkning ska göras måste det framgå i gåvobrev eller i testamente.

En gåva som medför att en bröstarvinge inte får ut sin laglott, en så kallad laglottskränkande gåva, kan beroende på omständigheterna i fallet behöva återgå.

Boutredningsman

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för att förvalta dödsboet, göra en boutredning och förrätta en bouppteckning. Om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kommer överens blir det svårt att genomföra dessa åtgärder. På ansökan av en dödsbodelägare kan tingsrätten därför utse en oberoende advokat eller jurist som boutredningsman. Boutredningsmannen tar över förvaltningen och utredningen av dödsboet och förbereder boet för arvskifte. Boutredningsmannen har inte helt fria tyglar utan måste fråga dödsbodelägarna om alla större beslut.

Arvskifte

Efter att bouppteckningen efter den avlidne är upprättad ska den avlidnes tillgångar delas upp mellan arvingar och testamentstagare.

Om det bara är en person som ska ärva så räcker det med att visa upp en bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket för att tillgångarna ska kunna föras över till den efterlevande.

Om det är flera personer som ska ärva den avlidne och de är överens kan de upprätta ett avtal om arvskifte, där tillgångarna delas upp. Om de som ska ärva inte är överens kan tingsrätten utse en oberoende advokat eller jurist att vara skiftesman. Skiftesmannen är behörig att genomföra ett tvångsskifte om en frivillig överenskommelse inte går att nå.

Om det redan finns en förordnad boutredningsman eller om det finns en testamentsexekutor blir denne automatiskt skiftesman när det är dags att skifta dödsboet.

I samband med ett arvskifte uppkommer praktiska angelägenheter som behöver tas om hand. Pengar ska kanske överföras mellan konton, bolån ska övertas och kanske behöver en ansökan om lagfart till en fastighet upprättas och skickas in till Lantmäteriet. Vi hjälper dig med allt det praktiska.