Fordran och skuld
På Lagerlöfs advokatbyrå har vi jurister som är specialiserade på fordringsrätt, det rättsområde som handlar om fordringar och skulder. Vi är erfarna ombud för privatpersoner i fordringsrättsliga tvister och vi vet vad som gäller hos Kronofogden och i domstol.
Fordringsrätten har ett naturligt samband med den ekonomiska familjerätten, där skilsmässor och arv i förlängningen kan leda till att en fordran uppkommer mellan makar eller syskon.
Om du har en fordran gentemot någon så innebär det att denne har en skuld till dig. Inom fordringsrätten kallas du då för ”borgenär”. Detta begrepp ska inte förväxlas med ”borgensman” som innebär att personen har gått i borgen för någon annans skuld. Om det är du som har en skuld till någon kallas du istället för ”gäldenär”.
Har du en fordran mot någon?
Om någon har en skuld till dig och denne vägrar att betala kan vi hjälpa dig att få betalt. I första hand brukar vi skicka ett brev till gäldenären och kräva att skulden betalas. Hur vi kan hjälpa dig vidare beror på hur gäldenären svarar på kravet.
Om gäldenären medger att skulden finns hjälper vi dig att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Då kommer Kronofogden att driva in skulden för din räkning. Att gäldenären inte kan betala är inte en giltig invändning, men ibland kan det vara lämpligt att komma överens om en avbetalningsplan istället.
Om gäldenären bestrider skulden måste frågan avgöras av domstol. Vi hjälper dig med att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten och för din talan i domstol.
Har du en skuld till någon annan?
Om en borgenär kräver dig på betalning av en skuld och skulden är riktig så bör du i första hand betala borgenären om du kan. Om du inte kan betala skulden med en gång kan det vara klokt att ta kontakt med borgenären och försöka förhandla fram en betalningsplan.
Om en borgenär kräver dig på betalning av en skuld och du anser att kravet är felaktigt, till exempel på grund av att skulden inte finns eller att skuldbeloppet är fel, så kan vi hjälpa dig att bestrida skulden. I första hand kan vi ta kontakt med borgenären som kräver dig på betalningen för att försöka lösa situationen. Om det inte går att lösa situationen och skuldärendet går till domstol företräder vi dig som ombud genom hela rättsprocessen.
Om du får hem ett brev om betalningsföreläggande från Kronofogden är det viktigt att du ser till att bestrida skulden till Kronofogden genast. Kronofogden gör ingen egen prövning av om skulden är riktig. Om du inte bestrider skulden inom tio kalenderdagar från dagen då du delgavs betalningsföreläggandet anser Kronofogden att skulden är riktig och du kan då inte längre bestrida skulden. Om du bestrider skulden i rätt tid lämnar Kronofogden över ärendet över till tingsrätten som inleder en tvistemålsprocess.
Vem betalar för processen?
Utgångspunkten i tvistemål är att den som förlorar målet ska betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Undantaget är om tvisten rör ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp. Då handläggs tvisten som ett så kallat förenklat tvistemål (FT-mål) och utgångspunkten blir då att parterna står för sina egna rättegångskostnader, oavsett vem som förlorar. År 2022 är prisbasbeloppet 48 300, vilket innebär att den gällande gränsen för förenklade tvistemål är 24 150 kronor.
Beroende på omständigheterna i ditt fall kan du i många fall få hjälp med betalning av rättegångskostnader i form av rättsskydd genom din hemförsäkring eller genom rättshjälp från staten. Läs mer på vår sida om rättsskydd och rättshjälp för att få mer information.