Arv och arvskifte

När en person går bort, ska personens tillgångar fördelas mellan arvingarna. Det kan bli komplicerat att avgöra vem som har rätt att ärva, speciellt om den avlidne hade barn från tidigare relationer (särkullbarn) eller om det finns ett testamente. För att undvika felaktigheter är det ofta klokt att anlita en advokat eller jurist som är specialiserad på arvsrätt. Vid situationer som involverar efterarv, där någon ska ärva först när en annan arvinge har gått bort, är det särskilt viktigt att allt blir rätt från början.

Lagerlöfs advokatbyrå har ett dedikerat team av experter inom arvsrätt. Vi är här för att hjälpa våra klienter med alla typer av arvsrelaterade frågor. Våra erfarna advokater och jurister utses regelbundet av tingsrätten som boutredningsmän och skiftesmän, och de tar även på sig uppdrag som ombud i arvstvister. Utöver detta kan vi hjälpa till med att upprätta viktiga familjerättsliga dokument, såsom bouppteckningar, gåvobrev och testamenten. Med vår breda erfarenhet täcker vi alla aspekter av arvsrätten, för att säkerställa bästa möjliga resultat för våra klienter.

Vem har rätt till arv?

Rätten till arv är uppdelad i tre arvsklasser som i tur och ordning ärver den avlidne. I första hand ärver den avlidnes egna barn, bröstarvingarna. Om den avlidne var gift kommer den efterlevande maken eller makan att ärva före gemensamma barn. Barn till den avlidne som inte är gemensamma, särkullbarn, har rätt att ärva direkt. Om en bröstarvinge inte längre är vid livet träder dennes barn in i dennes ställe.

Om den avlidne inte har några bröstarvingar går arvet till den andra arvsklassen, som består av den avlidnes föräldrar och deras barn, den avlidnes syskon. Finns det ingen kvar i den andra arvsklassen går arvet till den tredje arvsklassen som utgörs av den avlidnes farmor, farfar, mormor och morfar och deras barn. Efterlevande make eller maka till den avlidne ärver även här före de legala arvingarna.

En efterlevande sambo har inte samma skydd i lag som en efterlevande make eller maka har. Om den avlidne har barn ärver barnen sin förälder direkt, oavsett om det rör sig om gemensamma barn eller om särkullbarn. Det kan därför vara klokt att överväga att upprätta ett inbördes testamente för att på det viset ge den efterlevande sambon ett skydd.

Bodelning på grund av dödsfall

Om den avlidne var gift och lämnar efter sig bröstarvingar som inte är makarnas gemensamma, särkullbarn, ska en bodelning göras, precis som vid en skilsmässa. Det som ska fördelas till arvingarna (särkullbarnen) är den avlidnes andel av makarnas giftorättsgods.

Den efterlevande maken eller makans egen andel i bodelningen ska inte förväxlas med den efterlevande maken eller makans rätt till arv av den avlidnes andel. På vår sida om bodelningar går vi in närmare på hur en bodelning går till.

Hur mycket har man rätt att ärva?

Arvslott och laglott

Om det finns ett testamente går detta före reglerna om arvsrätt med ett undantag. Bröstarvingar har alltid rätt att ärva, oavsett vad som står i testamentet.

Om det inte finns något testamente är utgångspunkten att bröstarvingar ärver till lika delar. Finns det till exempel två bröstarvingar så ärver de alltså hälften vardera. Denna beräkning kallas för arvslott.

Om testamente finns har bröstarvingen rätt till halva arvslotten. Rätten till halva arvslotten kallas för laglott och laglotten har ett starkt skydd. Laglotten kan inte minskas genom testamente eller genom gåvor från arvlåtaren som har gjorts kort innan dennes död.

Om vi återgår till exemplet ovan med två bröstarvingar och även lägger till att den avlidne hade upprättat ett testamente där hela arvet går till någon utomstående har bröstarvingarna rätt till hälften av arvslotten. Istället för hälften vardera ärver de en fjärdedel.

Förskott på arv

Gåvor som en förälder ger till sina bröstarvingar utgör som huvudregel förskott på arv. När föräldern har avlidit och det är dags att fördela arvet kommer värdet av gåvan vid gåvotillfället dras av från bröstarvingens arv. Om föräldern inte vill att någon avräkning ska göras måste det framgå i gåvobrev eller i testamente att gåvan inte ska avräknas såsom förskott på arv.

En gåva som medför att en bröstarvinge inte får ut sin laglott, en så kallad laglottskränkande gåva, kan beroende på omständigheterna i fallet behöva återgå.

Boutredningsman

Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för att förvalta dödsboet, göra en boutredning och se till att en bouppteckning skickas in till Skatteverket. Om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kommer överens blir det svårt att genomföra dessa åtgärder. En  dödsbodelägare kan därför begära att tingsrätten utser en oberoende advokat eller jurist som boutredningsman. Boutredningsmannen tar över förvaltningen och utredningen av dödsboet och förbereder boet för arvskifte. Boutredningsmannen har inte helt fria tyglar utan måste fråga dödsbodelägarna inför alla större beslut.

Arvskifte

Efter att bouppteckningen efter den avlidne är upprättad ska den avlidnes tillgångar delas upp mellan arvingar och testamentstagare.

Om det bara är en person som ska ärva så räcker det med att visa upp en bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket för att tillgångarna ska kunna föras över till arvingen.

Om det är flera personer som ska ärva den avlidne och de är överens kan de upprätta ett avtal om arvskifte, där tillgångarna delas upp. Om de som ska ärva inte är överens kan tingsrätten utse en oberoende advokat eller jurist att vara skiftesman. Skiftesmannen är behörig att genomföra ett tvångsskifte om dödsbodelägarna inte kan komma överens.

Om det redan finns en förordnad boutredningsman eller om det finns en testamentsexekutor blir denne automatiskt skiftesman när det är dags att skifta dödsboet.

I samband med ett arvskifte uppkommer praktiska angelägenheter som behöver tas om hand. Pengar ska kanske överföras mellan konton, bolån ska övertas och kanske behöver en ansökan om lagfart till en fastighet upprättas och skickas in till Lantmäteriet. Vi hjälper dig med allt det praktiska.