Archives for 2017

• Högsta domstolens dom den 8 december 2017 i mål nr B 6041-16

 ”Lernacken”

Högsta domstolen har nyligen prövat frågan om var gränsen mellan ringa grad av människosmuggling och normalgraden går. I det aktuella målet var A på väg hem till Sverige från Tyskland. Längs motorvägen på den danska sidan, i närheten av Öresundsbron, la A märke till två män som befann sig vid vägrenen och såg ut att behöva hjälp. Männen fick kläder, mat och dryck och blev sedan körda av A till den svenska gränsen. Vid den svenska gränsen blev A gripen och sedermera åtalad för människosmuggling. A dömdes till tre månaders fängelse för människosmuggling av normalgraden av tingsrätten. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Domen överklagades dom Högsta domstolen som meddelade prövningstillstånd.

Frågan i Högsta domstolen var om A har gjort sig skyldig till människosmuggling av normalgraden eller om det har varit fråga om ringa brott.

Vad är människosmuggling?

Bestämmelsen om människosmuggling finns i 20 kap. 8 § utlänningslagen. Av bestämmelsen framgår att den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, EU, Island, Norge, Schweiz, Lichtenstein döms för människosmuggling i högst två år. Är brottet att anse som ringa döms den tilltalade för böter eller fängelse i högst sex månader.

Av förarbetena till den aktuella bestämmelsen påverkas straffvärdet av följande omständigheter:

• Antal människor
• Motivet
• Om det är fråga om en person som tidigare har utvisats eller avvisats
• Om det sker utan ersättning
• Engångsföreteelse
• Hur organiserat det är

Ovanstående omständigheter påverkar i sin tur gradindelningen av brottet, dvs. huruvida brottet är att anses som ringa eller av normalgraden.

Högsta domstolens bedömning i ”Lernacken”

I det aktuella målet fastställde Högsta domstolen att följande omständigheter ska vara av vikt vid bedömningen av gradindelningen:

• Enstaka personer, en eller två, möjligtvis fler vid en barnfamilj
• Engångsföreteelse utan förekomst av ersättning, inte ens gottgörelse för utlägg
• Om brottet har föregåtts av planering eller skett spontant
• Omfattningen, t ex att människosmugglingen skett genom flera länder
• Släktskap ej avgörande men kan tala för att det har skett ersättningsfritt och av ideella skäl

Högsta domstolen konstaterade sammanfattningsvis att människosmuggling bör som regel anses som ringa om det inte är visat annat än att det är en engångshändelse, som avser enstaka personer och sker utan ersättning, och det inte finns några omständigheter som talar för en annan bedömning.

Högsta domstolen ändrade således tingsättens och hovrättens dom och dömde A för människosmuggling, ringa brott, och bestämde påföljden till 80 dagsböter på 250 kr. Då brottet avsåg två personer fick A ett högre antal dagsböter än om det hade varit fråga om en person.

År 2015 meddelade Migrationsöverdomstolen två domar som förändrade Migrationsverket bedömning i ansökningar om förlängning av arbetstillstånd. I korthet går domarna ut på att en förlängningsansökan inte ska beviljas om det framkommer att förutsättningarna för arbetstillståndet inte varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Domarna har medfört att sökande måste inkomma med dokumentation avseende sin anställning som sträcker sig två år bakåt i tiden.

Förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd framgår av 6 kap. 2 § utlänningslagen. Enligt kraven som framgår av utlänningslagen ska anställningen dels göra det möjligt för sökande att försörja sig, vilket i praktiken innebär att lönen måste vara minst 13 000 kronor i månaden, dels ska lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än de villkor som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket. Enligt 7 kap. 7e § utlänningslagen ska ett arbetstillstånd återkallas om förutsättningarna enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen inte längre är uppfyllda. Syftet med reglerna är att förhindra oseriösa arbetsgivare från att utnyttja utländsk arbetskraft genom att erbjuda sämre villkor än vad som gäller för arbetstagare i Sverige.

Konsekvenserna har av många framstått som onödigt hårda. Under de första två åren kan t ex en arbetsgivare glömma att höja lönen i takt med kollektivavtalet vilket kan leda till att en sökande får avslag om han eller hon tjänar för lite i månaden – även om det skulle röra sig om en väldigt liten skillnad och det inte beror på ett medvetet misstag från arbetsgivarens sida. Det kan även handla om arbetsgivare som inte har haft försäkring för sina anställda under hela perioden eller att den anställda under någon period har tjänat mindre än 13 000 kronor i månaden.

På grund av domarnas (ändra) långtgående konsekvenser tillsatte regeringen en utredning för att stärka ställningen för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Utredningen resulterade i ett förslag som ska förhindra att ett arbetstillstånd återkallas om arbetsgivaren har upptäckt sitt misstag och rättat det i tid.

När förslaget presenterades i Socialförsäkringsutskottet ansåg dock oppositionen att förslaget inte gick tillräckligt långt för att förhindra onödiga utvisningar och kom med ett eget förslag. Oppositionen menade att Migrationsverket även ska avstå från att återkalla ett tillstånd om det rör sig om mindre fel som arbetsgivren har begått omedvetet – även om felet inte upptäcks i tid. Trots att regeringen gick med på oppositionens förslag valde man att dra tillbaka det då lagrådet menade att förslaget hade tagits fram för snabbt och att konsekvenserna inte var tillräckligt utredda. Partierna kom dock överens om att återkomma med ett nytt, mer genomarbetat lagförslag så fort som möjligt, dock senast den 1 juli 2018.

Den 1 december 2017 trädde de nya reglerna i kraft. Såsom de nuvarande reglerna ser ut idag måste eventuella fel upptäckas och rättas till av arbetsgivaren innan Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Regeringen anger ett par exempel på vilka fel som menas, t ex att arbetsgivaren har trott att en korrekt försäkring har tecknats, tagit fel på datum vid inbetalning av försäkringspremie eller glömt registrera giltig frånvaro för den anställda. Det är fortfarande något oklart när arbetsgivaren ska ha hunnit upptäcka sitt misstag men det kan vara bra att så tidigt som möjligt ta reda på om alla kraven är uppfyllda, helst innan tillståndstiden löper ut och definitivt innan Migrationsverket själva hittar felen.

Om du är osäker på om ditt arbetstillstånd kan komma att återkallas rekommenderar jag att du tar kontakt med en utav våra jurister som arbetar med arbetstillstånd. Vi kan antingen ge er en konsultation eller hjälpa er med ansökan direkt.